Hur effektiva vita certifikat kan bli beror på syftet och målformuleringen för den energieffektivisering som ska åstadkommas, visar en utredning från Energimyndigheten.

Vita certifikat är ett kvotpliktsystem för energieffektivisering (KEE) som länge har diskuterats i Sverige men som inte har blivit genomfört. I stället har vi haft andra styrmedel som Programmet för energieffektivisering i industrin (PFE) och energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting.

Vita certifikat har blivit allt vanligare i världen och över hälften av medlemsländerna i EU inför nu detta styrmedel. Det finns också fleråriga erfarenheter från Danmark och Frankrike, som Sverige kan dra lärdom av. Grundtanken med vita certifikat är att energibolagen får ett visst ansvar för energieffektiviseringen.

– Om Sverige inför vita certifikat är det viktigt att i detalj studera erfarenheter från länder med stor erfarenhet för att undvika barnsjukdomar. Dessutom är det viktigt att vara tydlig med vad vi vill åstadkomma, säger Rurik Holmberg.

Energimyndighetens rapport ”Aspekter på vita certifikat – mot bakgrund av nya förutsättningar och erfarenheter” beskriver olika länders huvudsyfte. Danmark vill med de vita certifikaten minska koldioxidutsläppen, Storbritannien hjälper låginkomsttagare att minska sina energikostnader och Italien har som mål att minska beroendet av energiimport.

– Sverige kan förstås bestämma ett helt annat mål, men det viktiga är att vi har ett mål, säger Rurik Holmberg, utredare på Energimyndigheten.

Vita certifikat är ett samlingsbegrepp för ett antal likartade styrmedel, men oftast sker effektiviseringen genom att det kvotpliktiga energibolaget tar kontakt med sina kunder och erbjuder hjälp med att effektivisera deras energianvändning. Kunden kan välja att tacka ja eller nej till energibolagens anbud.

– Fördelen med vita certifikat är att de erbjuder ett sätt att finansiera energieffektivisering utanför statsbudgeten. Det innebär även möjligheter till ökat samarbete mellan energibolag och slutanvändare, samtidigt som det går att följa upp de energisparande åtgärderna, säger Rurik Holmberg och fortsätter:

– Till nackdelarna hör att effekterna kan vara svåra att mäta och att en del föredrar enkla, kortsiktiga åtgärder för att uppfylla sparkvoten när det hade varit bättre med långsiktiga och mer genomgripande förändringar.

I Sverige är potentialen för kostnadseffektiv energieffektivisering betydligt större inom industrin och näringslivet än inom bostäder och bebyggelse. Det talar för att ett system med vita certifikat skulle vinna på att rikta sig till industrin om man vill införa ett sådant system.

Share This